Välkomna tillbaka, eller kanske ska säga det till mig själv som inte har skrivit på 1 månad nu. Är inte riktigt van vid detta än även fast jag har skrivit på denna blogg ett tag fram och tillbaka nu, dåligt av mig jag vet!

Men men, det har hänt en hel del sedan jag skrev sist. Den där stora magen som jag hade är borta, pust väck! Och ut ifrån mig kom en liten flicka som heter Sofine, kan ni tänka er? Man går med en stor mage i 9 månader och ut kommer ett litet liv, det är inget annat än UNDERBART! Finns ingen känsla i världen som kan beskriva det. När jag tittar på henne så blir jag helt tårögd av lycka. Gud så underbart det är med barn, ens eget barn som bara ber om att bli älskad. Hur kan människor bara lämna sina barn sådär? Jag kan inte förstå det. Spottar på alla som gör så!

Jag misstänker att ni vill veta hur min förlossning var och det ska jag minsann berätta, så mycket jag nu kommer ihåg, så gott jag kan:

Det började onsdagen den 11 Augusti på morgonen. Satte mig på toaletten och ut kom slem proppen som ni säkert hört talas om. Det är en slem sak som liknar snor, haha. Det var ganska mycket som kom ut första gången och ännu mer nästa gång jag satte mig, dock denna gången var det lite blod också. Det började sakta men säkert att kännas som mens värk liknande smärtor i magen och inget jag riktigt brydde mig om. Kl 19:00 var det igång och gjorde ondare och ondare och smärtorna var mer och mer okontrollbara. Klockan 23:45 åkte vi in till förlossnings avdelningen och då var jag öppen 3 cm, vi trodde att vi skulle bli hem skickade men vi fick minsann stanna kvar och jag fick lustgas. Klockan 03:00 var jag öppen 6 cm och klockan 04:00 var jag öppen 9 cm sedan var det full rulle. Då började dom med att trycka hål på vattnet och invänta kryst värkarna som jag inte alls kände någon skillnad på, men jag försökte i alla fall att göra som dom sa även om jag inte orkade. Dom ville att jag skulle krysta och det gjorde jag men ingen bebis kom ut, då tog dom in ett dropp som skulle göra värkarna "starkare" för att jag skulle orka. Och först var dom säkra på att hon skulle komma ut på normalt vis men sedan insåg dom ganska snabbt att det inte gick så det blev sugklocka. Klockan 09:41 var våran flicka ute och hon vägde 4725 och var 53 cm lång. Kan inte förstå hur hon kunde vara så stor men det var hon och det är fruktansvärt att dom inte höll koll på hennes vikt lite mer än vad dom gjorde så att man kunde vara lite förberedd på konsekvenserna. Jag hade en fruktansvärt jobbig förlossning och har ännu mer att berätta angående den men jag har inte mer tid just nu. Del 2 kommer förhoppningsvis imorgon. Kommentera gärna och ställ gärna frågor om det ni undrar över så svarar jag i inlägg "Del 2" där det också kommer att vara mer detaljerat osv.. :) 





Vår underbara dotter Sofine! Glädjen är stor. Mamma älskar dig mest av allt!